Av Camilla Ejsing, barnarbetsterapeut med +5 års erfarenhet av små barns sensomotoriska utveckling. Juni 2020/@boerneergoen

Att vagga sitt lilla barn...för att få barnet att falla till ro och kanske även somna är något som vissa ofta tycker är en "dålig vana". Här kommer jag att ge min syn på varför det inte är en "dålig vana" att låta barnet sova i en hängvagga som rör sig, bära barnet i en bärsele medan man går runt eller sitta och gunga på en boll. Det är metoder som hjälper barnets nervsystem att slappna av och det kan till och med stötta barnets utveckling.

Livet utanför livmodern är en stor omvälvning för ett barns nervsystem. Sinnena har alla utvecklats under fosterlivet och har använts flitigt i den avskärmade miljön där gravitationen inte var en faktor vid sparkar, kullerbyttor, fostervatten, ljud etc. Men det finns ett sinne som först får möjlighet att verkligen utvecklas när barnet föds, nämligen synen. Barnet föds in i en värld där det plötsligt finns många synintryck och tyngdkraft att relatera till och lära av.

 

Många nya intryck är en stor förändring

När barnet ska slappna av och sluta ögonen för att sova kan det vara bra att skapa en miljö som påminner om livet i livmodern. Därinne fanns det inte många synintryck, barnet låg tätt omsluten av fosterstäcken som det låg i och vaggades ofta i sömn genom de gungande rörelser som uppstod i fostervattnet när mamman rörde sig. Många av oss som upplevt graviditeter har säkert också upplevt att bebisen är helt lugn och sover större delen av dagen medan vi rör oss. Och så snart vi ligger stilla i soffan eller i sängen på natten vaknar bebisen och blir extra aktiv.

När ett spädbarn gråter kommer det nästan naturligt att vi tar upp det lilla spädbarnet i famnen, håller om det och börjar gunga det, oftast i en fast rytm i 80-120x per minut, medan vi nynnar eller sjunger med lugn röst. Vi vet instinktivt att sensoriska stimuli som att gunga upp och ner, vilket påverkar båggångarna i innerörat, kan hjälpa till att lugna nervsystemet. En hypotes till varför vi söker rytmen 80-120x per minut är att lära den lilla kroppens nervsystem att hitta och hålla sig i en av de viktigaste rytmerna när vi är i vila, nämligen vilopulsen. Små barn har betydligt högre vilopuls än vuxna.