Skriven av Maria Bæktoft van Weert, sömncoach och fysioterapeut

Motorisk rastlöshet är numera ett välkänt fenomen och en allmän term för ett barn som söker sensorisk stimulans. Många barn upplever motorisk rastlöshet i större eller mindre grad och det kan yttra sig på olika sätt. Det är vanligast när ett barn lär sig nya motoriska färdigheter.

De flesta förknippar nog motorisk rastlöshet med ett barn som ofta och okontrollerat rör armar och ben, har svårt att ligga stilla och verkar allmänt oroligt. I vissa fall blir rastlösheten tydligare vid läggdags eller under sömnen, då barnet rör sig utan att vara helt vaket. Motorisk rastlöshet betyder dock inte alltid att ett barn är fysiskt rastlöst – det kan också visa sig som ett starkt behov av att bli hårt insvept eller vaggad till sömns. I grunden är motorisk rastlöshet ett tecken på att barnet söker sinnesintryck för att lugna kroppen och glida in i sömnen.

Ett barn som söker sinnesintryck kan till exempel:

• ha ett behov av att röra sig ofta
• ha en stark önskan om att bli vaggat
• ha ett stort sugbehov

Det är viktigt att betona att motorisk rastlöshet är ganska vanligt. När ett barn är särskilt rastlöst eller söker mycket sinnesintryck kan det ha svårare att bearbeta intrycken. Det kan direkt påverka förmågan att varva ner vid läggdags och/eller att sova sammanhängande – särskilt om det är just denna obalans i sinnesintrycken som ligger bakom den störda sömnen.

Som förälder kan du stötta ditt barns behov av sinnesintryck genom lek och aktivitet under dagen. Det kan hjälpa hjärnan och kroppen att komma till ro på kvällen. Fokus ligger fram för allt på att stimulera tre viktiga sinnen:

• Det taktila sinnet (känselsinnet)
• Det proprioceptiva sinnet (muskel- och ledsinnet)
• Det vestibulära sinnet (balanssinnet)

Genom att fokusera på dessa sinnen kan du hjälpa till att reglera kroppen och nervsystemet med enkla sinnesstimulerande aktiviteter. Vad som fungerar kan variera från barn till barn – varje barn är unikt och kan ha helt egna behov.

• Det taktila sinnet: Använd känselböcker, aktivitetsspeglar, ärtpåsar, modellera eller kinetisk sand.
• Det proprioceptiva sinnet: Uppmuntra rörelser som att greppa, kasta eller sparka en boll.
• Det vestibulära sinnet: Prova att gunga, dansa eller hoppa.

Det här är bara några få exempel på hur du kan få in sinnesintryck i vardagens rutiner. Kom ihåg – det enda som sätter gränser är fantasin 💛

Källor

1. Rajaei, S., Kalantari, M., Pashazadeh Azari, Z., Tabatabaee, S. M., & Dunn, W. (2020). Sensory processing patterns and sleep quality in primary school children. Journal of Child Neurology, 14(3), 57–68.
2. Kılıç, B. K., Kayıhan, H., & Çifci, A. (2024). Sensory processing in typically developing toddlers with and without sleep problems. Infant Behavior and Development, 76, 101981. https://doi.org/10.1016/j.infbeh.2024.101981
3. Bathory, E., & Tomopoulos, S. (2017). Sleep regulation, physiology and development, sleep duration and patterns, and sleep hygiene in infants, toddlers, and preschool-age children. Current Problems in Pediatric and Adolescent Health Care, 47(2), 29–42. https://doi.org/10.1016/j.cppeds.2016.12.001
4. Nissen, C. (2016). Sansemotorik og samspil. Dansk Psykologisk Forlag. ISBN: 9788771581584
5. Nissen, C. (2022). Sansemotoriske legeaktiviteter. Akademisk Forlag. ISBN: 9788750062325
6. Ayres, A. J. (2007). Sanseintegration hos børn (2:a uppl.). Hans Reitzels Forlag. ISBN: 9788741250441
7. Agerholm, H. (2020). Bogen om det præmature barn: Sanser og stimulering af det præmature barn. Saxo Publish. ISBN: 9788740428957